Juni - Inledde månaden med en hemsk förkylning samtidigt som jag och mina klasskompisar förberedde det sista inför den stora dagen! Allt kändes så overkligt när det äntligen var dags den 3 juni - dagen då jag tog studenten.

Det är sant det de säger - det är den bästa dagen i ens liv. Dagen efter fyllde jag 19 och dagen efter det hade vi terminsavslutning och sa farväl till klassen och mentorerna. Under hela våren hade jag känt mig så klar med gymnasiet och längtade efter att prova något nytt. Men den dagen kände jag mig bara tom och kunde inte hindra tårarna när jag insåg att allt var över. 3 år av galenskaper med dessa människor, en del hade kommit mig riktigt nära till och med och nu var det allra sista gången tillsammans. Det fanns dock inte så mycket tid för att gå och reflektera över det, redan samma kväll var jag på banan igen och studentmottagningarna och festerna avlöste varandra. Hade SÅ kul under denna tid.

Åkte på ett fint midsommarbröllop i Varberg och kom hem precis i tid till ännu en legendarisk fest. Åkte ut och seglade med vår nya båt och njöt för fullt av att vara ledig. Åkte till Liseberg med Max, Stina och Kerstin och hade svinkul.

Bästa månaden på hela 2015.

 

Juli - Jobbade på Printz där jag också hade extrajobbat under våren. Tyckte det var jättekul och trivdes verkligen bra! När jag var ledig träffade jag mina vänner men insåg snabbt hur svårt det var att kunna ses nu till skillnad från när man gick i skolan och kunde ses där varje dag. Det var nånstans här jag också insåg hur extremt trött jag var på att inte ha någon plan för hösten. Så av en slump hittade jag en annons om ett ledigt jobb som hästskötare/beridare och efter en vecka hade jag bestämt mig för att åka till Kanada.

 

Augusti - Började månaden med att ha ledigt några dagar och åkte hem till mamma. Sen började jag fixa allt inför resan och jobbade mest hela tiden. Den 31 augusti var det äntligen dags att flyga iväg och jag kände en sån skräckblandad förtjusning över det hela.

 

September - Den första tiden på gården var helt underbar! Fick en chock av värmen. Den första veckan bestod mest av träningsvärk, skavsår, huvudvärk och förvirring eftersom det var så mycket nytt att ta in och lära sig. Men jag kände mig också lycklig - nu fick jag äntligen hålla på med det jag älskar och det var så lugnt och fridfullt på gården. Träffade en av de mest värdefulla människorna som finns i mitt liv just nu.

 

Oktober - Fortsatte lära mig mer och mer om hästar och hur saker och ting fungerade på gården. En helg åkte jag till Toronto med Fanny och vi hade en perfekt weekend tillsammans! Fick uppleva staden, bo på hotell och även se Niagarafallen. Helgerna efter fick jag följa med på två banketter vilket också var trevligt! Näst bästa månaden på 2015.

 

November - Hade kommit in i rutinerna bra, lärt känna hästarna och alla på gården. Fick ansvara för gården när de åkte iväg till The Royal i Toronto första veckan. Var på min första countrykonsert. Och sen var det min tur att få följa med till The Royal och det var amazing! Det var tack vare Nicky som det blev så bra och vi fick verkligen uppleva några häftiga och annorlunda dagar tillsammans. Blev sämre på att blogga men prioriterade annat. 

 

December - Började nästan känna mig som en i familjen. Fick erbjudande om att komma tillbaka och blev överlycklig. En ny ponny kom som jag fick i uppdrag att träna. Spenderade mycket tid med mitt hjärta. Åkte bland annat till Mississauga för att julhandla. Längtade hem! Och så plötsligt var jag hemma igen. Tredje bästa månaden på 2015.

Januari - Firade in det nya året i kära Överum med mina stjärnor Jenny och Stina bland andra.

Efter jullovet påbörjade jag min sista termin på Europaskolan och jag tänkte att nu jäklar måste jag satsa på skolan och betygen - och det gjorde jag verkligen. Jag skrev in mig på trafikskolan och var fast besluten att ta körkort innan jag fyllde 19. Förberedde inför Formexmässan för fullt och åkte hit och dit på olika möten, var förväntansfull, stressad och hade så mycket funderingar kring Ellens och min affärsidé. Sen åkte jag och några från klassen till London på studieresa! Det var den mest hektiska och konstiga resa jag varit med om tror jag, för min del blev det för mycket av allt. (Förutom sömn) Jag lärde mig iallafall otroligt mycket om staden, mig själv och andra. Vi kom hem på natten och efter bara några timmars sömn var det dags för Formexmässan i Stockholm där jag och Ellen ställde ut vår produkt i tre dagar. Eller vi gick mest runt och fascinerades av alla delikatesser, konst, mode och spännande produkter som fanns där samtidigt som vi pratade med mycket folk och försökte skapa kontakter. Det var inte så händelserikt att stå i montern så vi gjorde det bästa av situationen och letade upp våra intressenter istället.

Resten av månaden fokuserade vi på möten och att få till ett samarbete med ett stort svenskt smyckesföretag.

 

Februari - En månad fullt av festande. Och plugg. På repeat. Var inte så nöjd över tillvaron och ville bara bort eller önskade att det gick att spola tillbaka tiden. Var förvirrad och gjorde definitivt saker som säkert kändes rätt då, men som jag inte skulle gjort idag. Ellen och jag bestämde oss för att lägga våra företagsplaner på hyllan och satsa på skolan istället. 

 

Mars - Även denna månad bestod av plugg och fest. Gymmade och pluggade flitigt till körkortet. Kände mig disciplinerad och skärpte till mig lite grann. En ganska härlig månad om jag minns rätt! 

 

April - Bestod av både riktigt trevliga hemmakvällar och hemmafester. Varje gång jag åkte hem till byn och fick träffa mamma och mina vänner här eller spendera några timmar i stallet var jag superglad. Det var så skönt att få koppla av med det medan man höll på att plugga ihjäl sig. I slutet av månaden kunde man iallafall känna något slags hopp - snart skulle vi ta studenten! 

 

Maj - Att skriva klart de sista arbetena i skolan och plugga till körkortet tog upp all ledig tid. Såklart bestod även denna månad av en del festande, till och med mitt i veckan.. Studentveckan drog igång och alla planerade inför balen med mera. Tyvärr kände jag mig inte så insatt och försökte istället fokusera på att bli klar med det som var viktigt. Den 28 maj tog jag mitt körkort och klarade det på första försöket. 

Har varit hemma i två veckor men det känns som en halv evighet samtidigt som det har gått jättefort. Har träffat vänner, familj och släktingar nästan varje dag och det har varit underbart! Hade en så mysig jul och juldagen blev nästan lika storslagen som förra året. Dels för att jag fick träffa Stina igen, för första gången på flera månader. Det är bara med henne som jag kan hitta på såna galenskaper, och det är bara med henne som jag kan skratta åt allt möjligt tills jag gråter. Det är svårt att inse att det snart har gått 14 år sedan vi fann varandra och förblev oskiljaktiga. Trots att jag kanske har varit den mest drivande i att separera oss, eftersom jag har tvivlat på mitt hästintresse, hur min framtida karriär ska se ut, mina drömmar. Dessutom flyttade jag ännu längre bort än henne när det var dags för gymnasium och efter det så flög jag och min oroliga själ över Atlanten. Men det är väl sånt som hör livet till. Man kan inte alltid vara nära de man älskar.

Med detta inlägg ville jag väl mest säga att detta år har jag verkligen lärt mig hur viktigt det är med bra relationer till sin familj och sina vänner. Jag har lärt mig vilka som är mina riktiga vänner, som alltid finns där trots att det har gått flera veckor sedan man pratade. Och min fina knäppa familj som stöttar mig när jag får någon ny galen idé och låter mig göra vad jag vill så länge det gör mig lycklig. Det är fint det.

Tekniskt sett landade jag ju redan i tisdagskväll, men nu har jag även landat mentalt. Tror jag. 

Det var underbart att komma hem till Sverige igen och få en stor och varm kram av pappa och dessutom en massa härliga välkomstmeddelanden på telefonen också!

Första dagen sov jag till tre på eftermiddagen pågrund av extremt jetlag men nu har det blivit lite bättre.. Har även noterat att det är mycket kallare och mörkare här. Men Toronto ligger faktiskt på ungefär samma breddgrad som Rom så att åka till Ontario är som att åka söderut. Det förklarar varför det var så extremt varmt när jag först kom dit i slutet av sommaren.

Igår var jag på dejt med Hedvig och Marian i Strängnäs och det var såklart superkul att träffa dom igen!

Idag ska jag fortsätta packa ner mina grejer i mitt rum eftersom vi flyttar nästa månad, sen ska jag förbereda inför en till dejt wiho!!

Imorgon är det min allra sista dag här. För ett tag. Det känns helt galet att åka hem - sorgligt, underbart, förväntansfullt.. Jag vet att när jag kliver av planet på Arlanda kommer jag vara så jävla stolt och imponerad att jag faktiskt klarade av det här äventyret på egen hand. Jag har lärt mig så mycket och jag har förändrats som person. Vissa kanske inte ens kommer märka någon skillnad, Men; till exempel så älskar jag countrymusik nu. Jag älskar att jobba med hästar. Jag är så kär och förstår fortfarande inte att jag har pojkvän, hur jag kunde hitta honom, hur han kan vara så perfekt och så vidare. 

 

Min sista helg har varit toppen. I lördags åkte jag och shoppade lite sista minuten-julklappar med Kirsten! Sen drog jag ut till stallet för att träna Cowboy vilket gick bra. Efter det kom Alex och hämtade upp mig, vi åkte hem till honom och klädde ut oss till Santa och Santa's helper. Jag och hans mamma kunde inte sluta skratta åt honom. Iallafall, anledningen var att vi skulle dela ut julklappar till barnen på en julfest. Ja ungarna blev glada och dom vuxna hade kul åt oss också så det blev ganska lyckat!

Efter det åkte vi hem till honom, åt en god middag och hade en lugn och skön kväll. Och jag fick mer presenter! Hälften av min resväska kommer vara saker som jag har fått tror jag.

Idag åkte vi tillbaka hit till gården för att ta en ridtur, vädret var dock inte det bästa så vi red Astillby och Phoenix i ridhuset och efter det red jag Cowboy. Sen åkte vi till Jack så jag fick säga hejdå till honom också! Kvällen avslutades med ett sorgligt farväl, sen fick jag ännu mer presenter och nu är jag så trött att jag måste säga farväl här också.

Jag tror jag är inne på min femtonde och sista vecka. Det känns som det var en evighet sen jag först kom hit i augusti, känns som flera år sen.

Den här veckan får jag jobba lite extra mycket eftersom Julie passar på att ta semester nu innan min hemgång.

Jag börjar i stora stallet klockan sju på morgonen, fodrar, springer ut med alla hästar, mockar 23 boxar, sopar, med mera. På eftermiddagen fodrar jag och tar in dom igen. Känner mig som en riktig bonde! Skillnaden är dock att riktigt hårt arbetande bönder gör det ca 365 dagar om året medan jag bara behöver göra det i 5 dagar. Iallafall, idag har jag ridit Hannah som äntligen är tillbaka!! Har också ridit Sassafras och Cowboy som gör små framsteg varje dag. 

 

Hade förövrigt en superbra helg! I fredagskväll var vi hemma hos Kirstens föräldrar och åt middag samt firade hennes brors födelsedag + hans dotter som föddes på hans födelsedag. Måste ju vara den bästa tänkbara presenten. Dom känns nästan som min extrafamilj nu - en lillasyster som hänger efter och antingen är irriterande eller gullig, en förstående morfar och mormor som dessutom ger mig choklad var och varannan dag, en farbror som älskar att berätta historier och nyfiket undrar hur det går med kärleken. 

I lördags var jag ute i stallet under dagen och på kvällen följde jag med Alex på julmiddag med hans jobb. Mycket trevlig kväll! Dagen efter åkte vi till en stor galleria för att julshoppa och det var hur mysigt som helst, älskar verkligen jultider. Det var en bra känsla att få köpa lite fina presenter till mina favoriter där hemma, tycker nästan det är roligare än att köpa saker till mig själv nu för tiden. Hoppas dom blir nöjda bara...

 

Jag har börjat jobba med en av dom nya, en 6åring som inte har gjort nånting. Cowboy kallas han, ganska fin. Han ska stanna här i en månad för att få lite träning. 

Samtidigt som de nya kom, kom även ett nytt erbjudande. Resten av den dagen gick jag omkring med ett stort leende och allting kändes mycket lättare. 

Just nu längtar jag hem så mycket, ska bli så kul att äntligen få träffa alla igen som jag har saknat i flera månader. Bara tanken på det gör mig helt lycklig och förväntansfull! Och julen är ju definitivt årets bästa högtid.