Mitt 2016 del 2


Inlägget postades 2017-01-05 klockan 23:04:37.
Som: Erica
Juni - Jag fyllde 20 år. Firade det med en rolig utekväll på en countrybar! Jobbade stenhårt dom sista dagarna. Och helt plötsligt var lördagen den 11 juni där och det var dags för mig att flyga hem igen. Det kändes märkligt att säga farväl till allt och alla med vetskapen att jag troligtvis aldrig mer kommer befinna mig där igen, när det hade varit min vardag och hela mitt liv i nästan ett år. 
Väl hemma igen trivdes jag utmärkt. Ett nytt kapitel skulle börja. Jag började söka jobb direkt och det var nära att det blev en flytt till stockholm. Såhär i efterhand är jag glad att det inte blev så. Var på bröllop för min kusin och träffade mina stjärnor i Strängnäs. Seglade till Visby och spenderade några dagar där. Det är något speciellt med Gotland.
Juli - Njöt av sommaren och allt vad den innebar. Åkte till Norsholm och hjälpte Stina i stallet. Färgade håret blont. Jobbade några veckor. Spenderade mycket tid med familjen och det blev många härliga kvällar med vännerna - mysiga eller festliga. Den här månaden är typ den främsta anledningen till att man vill bo i denna stad, nästintill oslagbart. Under en av dessa partynätter stötte jag på en kille utav en slump. Han är inte direkt vilken kille som helst längre, för idag är han den som jag är så kär i som jag aldrig trodde jag kunde bli. Eftersom jag tror på ödet vet jag att det var det som förde oss samman just denna kväll. För precis den här kvällen skulle jag fortfarande ha varit i Kanada om jag inte valt att åka hem tidigare, eller så skulle jag ha varit i stockholm om jag hade fått jobbet, eller så skulle jag ha ägnat mig åt mina vänner som skulle kommit o hälsat på från strängnäs - tre händelser som fick en annan utväg.
Augusti - Spenderade mycket tid i stallet. Blev medryttare i ett annat stall också och trivdes bra med att få hålla på med hästarna igen. Jag mår alltid som bäst då. Fick jobb på stadshotellet. Njöt av det sista som var kvar av sommaren och det blev en hel del festande. Och en hel del dejter. Detta blev årets bästa månad.
September - En intensiv månad och jag kände att jag var på topp. Hade inte känt sån livsglädje på länge och kände nästan att allting var lite för bra för att vara sant. Jag jobbade, var i stallet, började träna fotboll igen och spenderade många timmar med Emil.
Oktober - Hösten var på väg men jag såg fram emot vad den hade att erbjuda. Inom mig fanns bara värme och kärlek. Men den 12 oktober hände det som förändrade mitt liv för alltid. Att från den ena stunden gå från att vara lycklig och leva i tron om att allt är bra till att på bara några sekunder få beskedet som fick mig att falla sönder inombords. Det händer inte min mamma, det händer inte mig. Men jag fick beskedet att min mamma var död, och det hände mig. Jag har tänkt att skriva ett längre inlägg om det här när dagen är inne för det.
November - Livet rullade på fast jag ville stanna tiden. Jag blev frustrerad över hur allt bara tycktes vara som vanligt. På dagarna plockade jag ut allt från mammas lägenhet där vi hade bott i flera år och på kvällarna grät jag mig till sömns. Jag fortsatte att leva mitt liv medan sorgen och saknaden brände i hela kroppen. Det var lättare än jag trodde att hålla uppe en fasad medan jag gick på arbetsintervjuer eller träffade någon främling eller bekant. Det går inte att se på en människa hur trasig hon är på insidan. Men det var bara att bita ihop och göra det för mammas skull. Någon var tvungen att sköta det praktiska. Det blev min syster o jag. Jag vet inte vad jag skulle ha gjort om jag inte haft henne.
December - Dagarna gick. Jag flyttade in till stan. Det kändes som allt började lugna ner sig litegrann. Vi fick ordning på saker och ting men inte känslorna. Det blev mycket jobb den här månaden men jag hade också tid för att åka till stallet, äntligen. Min stora sorg konkurrerade med mina starka känslor och kärleken till min underbara pojkvän, men inte bara till honom utan till alla i min närhet som hjälpte till att plocka upp mig från botten när jag låg där och inte riktigt visste hur jag skulle klättra upp igen. Kärleken vann. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback