...if I robbed a bank? "I'd take the money and run away with you."

Dagarna bara flyter på. Man går upp på morgonen, sen är det helt plötsligt kväll och man bara jaha, vad hände?

Igår fick jag köra en travare!! Kände mig som en riktig kusk. Det var kul och lite svårt, man får inte tappa fokus. Då kan det hända att man kör in i ett hinderstöd, i väggen eller till och med går omkull om det går för fort. Men det gick bra! Jag blev ju coachad av ett proffs. Körning var den gren som hon fastnade för och hon tog sig till slut till VM. Nu vill hon att jag ska bli en bra kusk också! Men jag föredrar att be on top... Det går inte att förneka att det är väldigt classy dock.

Efter det hoppade jag Minstral. På lördag ska jag delta i min första lokala "schooling show", bara en liten klass för att få en bra känsla inför framtiden. Hade hoppats på att kanske få tävla lite i sommar men att det redan är dags ser jag enbart som positivt! 

På kvällen tog jag och Alex en sväng till vårt nya favorithak - Tim Horton's i Erin. Erin är samhället jag bor närmast, ca 1 mil ifrån gården, och det består av en gata ungefär. Där satt vi och drack te o hade det bra. Sen åkte vi och hälsade på Jack. 

Idag var det Kirstens födelsedag!! Lillsyrran och jag överraskade henne på morgonen med frukost och presenter och ikväll fixade vi middagen och bakade en riktigt misslyckad tårta. Men hon verkade ganska nöjd ändå.

Idag har varit en lite känslosam dag. Ibland blir det så påtagligt att jag är så långt hemifrån. Jag älskar mitt liv här, mitt jobb, min pojkvän och min andra-familj. Hemma finns min riktiga familj, mina vänner och den villkorslösa kärleken. Hur ska man kunna välja mellan det? Men jag är inte heller här av en slump eller bara för att det är kul. Det är ett val jag har gjort av flera anledningar.

 

Fira födelsedagar, middag på Kelsey's, minusgrader, förfrusna tår, sovmorgnar, hjälpa lillsyrran med ett projekt, hälsa på Jack, fika på Tim Horton's och kärlek. Väldigt mycket kärlek. Så kan man väl sammanfatta min helg!

Flygresan gick förvånansvärt smidigt, men jag skall erkänna. Det var nära att jag missade mitt anslutningsflyg i Frankfurt. Anledningen var att jag ville säkerställa att allt skulle gå rätt till denna gång, så jag frågade ca 3 pers om bagaget verkligen skickades direkt, samt checkade in en extra gång. Kollade såklart i några roliga affärer. Försökte även åtgärda min svettiga kropp, glåmiga bleka hy, torra fnasiga läppar, ringarna under ögonen samt mitt halvflottiga hår. Förstår ni vart jag vill komma? Man vill gärna se OK ut när man ska träffa sin pojkvän igen efter 2 månader ifrån varandra. Det var inte till så stor hjälp dock när jag insåg hur brutalt stor frankfurts flygplats är, fick småspringa 1 km till rätt gate med lätt panik när jag insåg att jag var ute i dålig tid IGEN. Väl framme i Toronto var jag än mer miserabel än innan, kunde inte sova något under dom 8 timmarna i luften, luktade antagligen illa samt råkade spilla på min tröja.

MEN! Det spelade faktiskt ingen jävla roll när jag såg han stå där och vänta på mig. 

Idag har varit en lång dag och en känslostorm har redan dragit över mig. Men jag är mest glad över att vara på mitt "andra hem" igen och komma tillbaka till arbete!

 

Juni - Inledde månaden med en hemsk förkylning samtidigt som jag och mina klasskompisar förberedde det sista inför den stora dagen! Allt kändes så overkligt när det äntligen var dags den 3 juni - dagen då jag tog studenten.

Det är sant det de säger - det är den bästa dagen i ens liv. Dagen efter fyllde jag 19 och dagen efter det hade vi terminsavslutning och sa farväl till klassen och mentorerna. Under hela våren hade jag känt mig så klar med gymnasiet och längtade efter att prova något nytt. Men den dagen kände jag mig bara tom och kunde inte hindra tårarna när jag insåg att allt var över. 3 år av galenskaper med dessa människor, en del hade kommit mig riktigt nära till och med och nu var det allra sista gången tillsammans. Det fanns dock inte så mycket tid för att gå och reflektera över det, redan samma kväll var jag på banan igen och studentmottagningarna och festerna avlöste varandra. Hade SÅ kul under denna tid.

Åkte på ett fint midsommarbröllop i Varberg och kom hem precis i tid till ännu en legendarisk fest. Åkte ut och seglade med vår nya båt och njöt för fullt av att vara ledig. Åkte till Liseberg med Max, Stina och Kerstin och hade svinkul.

Bästa månaden på hela 2015.

 

Juli - Jobbade på Printz där jag också hade extrajobbat under våren. Tyckte det var jättekul och trivdes verkligen bra! När jag var ledig träffade jag mina vänner men insåg snabbt hur svårt det var att kunna ses nu till skillnad från när man gick i skolan och kunde ses där varje dag. Det var nånstans här jag också insåg hur extremt trött jag var på att inte ha någon plan för hösten. Så av en slump hittade jag en annons om ett ledigt jobb som hästskötare/beridare och efter en vecka hade jag bestämt mig för att åka till Kanada.

 

Augusti - Började månaden med att ha ledigt några dagar och åkte hem till mamma. Sen började jag fixa allt inför resan och jobbade mest hela tiden. Den 31 augusti var det äntligen dags att flyga iväg och jag kände en sån skräckblandad förtjusning över det hela.

 

September - Den första tiden på gården var helt underbar! Fick en chock av värmen. Den första veckan bestod mest av träningsvärk, skavsår, huvudvärk och förvirring eftersom det var så mycket nytt att ta in och lära sig. Men jag kände mig också lycklig - nu fick jag äntligen hålla på med det jag älskar och det var så lugnt och fridfullt på gården. Träffade en av de mest värdefulla människorna som finns i mitt liv just nu.

 

Oktober - Fortsatte lära mig mer och mer om hästar och hur saker och ting fungerade på gården. En helg åkte jag till Toronto med Fanny och vi hade en perfekt weekend tillsammans! Fick uppleva staden, bo på hotell och även se Niagarafallen. Helgerna efter fick jag följa med på två banketter vilket också var trevligt! Näst bästa månaden på 2015.

 

November - Hade kommit in i rutinerna bra, lärt känna hästarna och alla på gården. Fick ansvara för gården när de åkte iväg till The Royal i Toronto första veckan. Var på min första countrykonsert. Och sen var det min tur att få följa med till The Royal och det var amazing! Det var tack vare Nicky som det blev så bra och vi fick verkligen uppleva några häftiga och annorlunda dagar tillsammans. Blev sämre på att blogga men prioriterade annat. 

 

December - Började nästan känna mig som en i familjen. Fick erbjudande om att komma tillbaka och blev överlycklig. En ny ponny kom som jag fick i uppdrag att träna. Spenderade mycket tid med mitt hjärta. Åkte bland annat till Mississauga för att julhandla. Längtade hem! Och så plötsligt var jag hemma igen. Tredje bästa månaden på 2015.

Januari - Firade in det nya året i kära Överum med mina stjärnor Jenny och Stina bland andra.

Efter jullovet påbörjade jag min sista termin på Europaskolan och jag tänkte att nu jäklar måste jag satsa på skolan och betygen - och det gjorde jag verkligen. Jag skrev in mig på trafikskolan och var fast besluten att ta körkort innan jag fyllde 19. Förberedde inför Formexmässan för fullt och åkte hit och dit på olika möten, var förväntansfull, stressad och hade så mycket funderingar kring Ellens och min affärsidé. Sen åkte jag och några från klassen till London på studieresa! Det var den mest hektiska och konstiga resa jag varit med om tror jag, för min del blev det för mycket av allt. (Förutom sömn) Jag lärde mig iallafall otroligt mycket om staden, mig själv och andra. Vi kom hem på natten och efter bara några timmars sömn var det dags för Formexmässan i Stockholm där jag och Ellen ställde ut vår produkt i tre dagar. Eller vi gick mest runt och fascinerades av alla delikatesser, konst, mode och spännande produkter som fanns där samtidigt som vi pratade med mycket folk och försökte skapa kontakter. Det var inte så händelserikt att stå i montern så vi gjorde det bästa av situationen och letade upp våra intressenter istället.

Resten av månaden fokuserade vi på möten och att få till ett samarbete med ett stort svenskt smyckesföretag.

 

Februari - En månad fullt av festande. Och plugg. På repeat. Var inte så nöjd över tillvaron och ville bara bort eller önskade att det gick att spola tillbaka tiden. Var förvirrad och gjorde definitivt saker som säkert kändes rätt då, men som jag inte skulle gjort idag. Ellen och jag bestämde oss för att lägga våra företagsplaner på hyllan och satsa på skolan istället. 

 

Mars - Även denna månad bestod av plugg och fest. Gymmade och pluggade flitigt till körkortet. Kände mig disciplinerad och skärpte till mig lite grann. En ganska härlig månad om jag minns rätt! 

 

April - Bestod av både riktigt trevliga hemmakvällar och hemmafester. Varje gång jag åkte hem till byn och fick träffa mamma och mina vänner här eller spendera några timmar i stallet var jag superglad. Det var så skönt att få koppla av med det medan man höll på att plugga ihjäl sig. I slutet av månaden kunde man iallafall känna något slags hopp - snart skulle vi ta studenten! 

 

Maj - Att skriva klart de sista arbetena i skolan och plugga till körkortet tog upp all ledig tid. Såklart bestod även denna månad av en del festande, till och med mitt i veckan.. Studentveckan drog igång och alla planerade inför balen med mera. Tyvärr kände jag mig inte så insatt och försökte istället fokusera på att bli klar med det som var viktigt. Den 28 maj tog jag mitt körkort och klarade det på första försöket. 

Har varit hemma i två veckor men det känns som en halv evighet samtidigt som det har gått jättefort. Har träffat vänner, familj och släktingar nästan varje dag och det har varit underbart! Hade en så mysig jul och juldagen blev nästan lika storslagen som förra året. Dels för att jag fick träffa Stina igen, för första gången på flera månader. Det är bara med henne som jag kan hitta på såna galenskaper, och det är bara med henne som jag kan skratta åt allt möjligt tills jag gråter. Det är svårt att inse att det snart har gått 14 år sedan vi fann varandra och förblev oskiljaktiga. Trots att jag kanske har varit den mest drivande i att separera oss, eftersom jag har tvivlat på mitt hästintresse, hur min framtida karriär ska se ut, mina drömmar. Dessutom flyttade jag ännu längre bort än henne när det var dags för gymnasium och efter det så flög jag och min oroliga själ över Atlanten. Men det är väl sånt som hör livet till. Man kan inte alltid vara nära de man älskar.

Med detta inlägg ville jag väl mest säga att detta år har jag verkligen lärt mig hur viktigt det är med bra relationer till sin familj och sina vänner. Jag har lärt mig vilka som är mina riktiga vänner, som alltid finns där trots att det har gått flera veckor sedan man pratade. Och min fina knäppa familj som stöttar mig när jag får någon ny galen idé och låter mig göra vad jag vill så länge det gör mig lycklig. Det är fint det.

Tekniskt sett landade jag ju redan i tisdagskväll, men nu har jag även landat mentalt. Tror jag. 

Det var underbart att komma hem till Sverige igen och få en stor och varm kram av pappa och dessutom en massa härliga välkomstmeddelanden på telefonen också!

Första dagen sov jag till tre på eftermiddagen pågrund av extremt jetlag men nu har det blivit lite bättre.. Har även noterat att det är mycket kallare och mörkare här. Men Toronto ligger faktiskt på ungefär samma breddgrad som Rom så att åka till Ontario är som att åka söderut. Det förklarar varför det var så extremt varmt när jag först kom dit i slutet av sommaren.

Igår var jag på dejt med Hedvig och Marian i Strängnäs och det var såklart superkul att träffa dom igen!

Idag ska jag fortsätta packa ner mina grejer i mitt rum eftersom vi flyttar nästa månad, sen ska jag förbereda inför en till dejt wiho!!

Imorgon är det min allra sista dag här. För ett tag. Det känns helt galet att åka hem - sorgligt, underbart, förväntansfullt.. Jag vet att när jag kliver av planet på Arlanda kommer jag vara så jävla stolt och imponerad att jag faktiskt klarade av det här äventyret på egen hand. Jag har lärt mig så mycket och jag har förändrats som person. Vissa kanske inte ens kommer märka någon skillnad, Men; till exempel så älskar jag countrymusik nu. Jag älskar att jobba med hästar. Jag är så kär och förstår fortfarande inte att jag har pojkvän, hur jag kunde hitta honom, hur han kan vara så perfekt och så vidare. 

 

Min sista helg har varit toppen. I lördags åkte jag och shoppade lite sista minuten-julklappar med Kirsten! Sen drog jag ut till stallet för att träna Cowboy vilket gick bra. Efter det kom Alex och hämtade upp mig, vi åkte hem till honom och klädde ut oss till Santa och Santa's helper. Jag och hans mamma kunde inte sluta skratta åt honom. Iallafall, anledningen var att vi skulle dela ut julklappar till barnen på en julfest. Ja ungarna blev glada och dom vuxna hade kul åt oss också så det blev ganska lyckat!

Efter det åkte vi hem till honom, åt en god middag och hade en lugn och skön kväll. Och jag fick mer presenter! Hälften av min resväska kommer vara saker som jag har fått tror jag.

Idag åkte vi tillbaka hit till gården för att ta en ridtur, vädret var dock inte det bästa så vi red Astillby och Phoenix i ridhuset och efter det red jag Cowboy. Sen åkte vi till Jack så jag fick säga hejdå till honom också! Kvällen avslutades med ett sorgligt farväl, sen fick jag ännu mer presenter och nu är jag så trött att jag måste säga farväl här också.

Jag tror jag är inne på min femtonde och sista vecka. Det känns som det var en evighet sen jag först kom hit i augusti, känns som flera år sen.

Den här veckan får jag jobba lite extra mycket eftersom Julie passar på att ta semester nu innan min hemgång.

Jag börjar i stora stallet klockan sju på morgonen, fodrar, springer ut med alla hästar, mockar 23 boxar, sopar, med mera. På eftermiddagen fodrar jag och tar in dom igen. Känner mig som en riktig bonde! Skillnaden är dock att riktigt hårt arbetande bönder gör det ca 365 dagar om året medan jag bara behöver göra det i 5 dagar. Iallafall, idag har jag ridit Hannah som äntligen är tillbaka!! Har också ridit Sassafras och Cowboy som gör små framsteg varje dag. 

 

Hade förövrigt en superbra helg! I fredagskväll var vi hemma hos Kirstens föräldrar och åt middag samt firade hennes brors födelsedag + hans dotter som föddes på hans födelsedag. Måste ju vara den bästa tänkbara presenten. Dom känns nästan som min extrafamilj nu - en lillasyster som hänger efter och antingen är irriterande eller gullig, en förstående morfar och mormor som dessutom ger mig choklad var och varannan dag, en farbror som älskar att berätta historier och nyfiket undrar hur det går med kärleken. 

I lördags var jag ute i stallet under dagen och på kvällen följde jag med Alex på julmiddag med hans jobb. Mycket trevlig kväll! Dagen efter åkte vi till en stor galleria för att julshoppa och det var hur mysigt som helst, älskar verkligen jultider. Det var en bra känsla att få köpa lite fina presenter till mina favoriter där hemma, tycker nästan det är roligare än att köpa saker till mig själv nu för tiden. Hoppas dom blir nöjda bara...

 

Jag har börjat jobba med en av dom nya, en 6åring som inte har gjort nånting. Cowboy kallas han, ganska fin. Han ska stanna här i en månad för att få lite träning. 

Samtidigt som de nya kom, kom även ett nytt erbjudande. Resten av den dagen gick jag omkring med ett stort leende och allting kändes mycket lättare. 

Just nu längtar jag hem så mycket, ska bli så kul att äntligen få träffa alla igen som jag har saknat i flera månader. Bara tanken på det gör mig helt lycklig och förväntansfull! Och julen är ju definitivt årets bästa högtid.

Lill-lördag men mer som en vanlig onsdag. Hade en helt okej förmiddag tills jag hittade en död råtta i en höbal. Mår fortfarande illa.

Hjälpte Julie att bli klar med sysslorna i det stora stallet och sen red jag Phoenix som kändes jättefin. Efter lunch njöt jag av att vara ute i solen och se all snö smälta bort igen. Sen fick jag min första körlektion!! Det var så kul! Lilla ponnyn Starlight skötte sig utmärkt. Jag kommer ihåg att jag brukade tömköra Curry när jag hade honom men kan inte minnas när jag senast satt i en vagn och körde, men det var väl med Stina och Stig någon gång för många många år sedan.♥ 
Efter lektionen red jag Edelweiss. Trots att hon bara är två år är hon avslappnad och lyssnar fint på hjälperna. Det har varit kul att se hennes utveckling de senaste veckorna.
Ikväll åt vi en jättegod middag som vanligt och sen försökte jag lära Kilb lite svenska. Hon ska prata svenska med sin lärare imorgon och få lite extra poäng för det eller något så man får ju ställa upp...  

Jag har exakt 3 veckor kvar här. Sen är jag hemma igen. 

Min helg har varit väldigt avkopplande om man jämför med veckan innan. Jag fick sova ut ordentligt och ägna tid åt lite annat än jobbet. Den kanadensiska vintern har kommit och det är SÅ kallt. Jag har inte tillräckligt med kläder och skor så jag har inget annat val än att åka hem tror jag, plus att jag inte har fler outfits att välja mellan. Men det är ju fint med vinter också, ibland.

I helgen har jag bland annat ridit ut med Kilby, fått rida en häst där Alex har sin, varit ute på middag, kastat snöboll på honom som istället träffade en bil, sett den nya paranormal activity-filmen i 3D och slutligen, som vanligt, fått frågan när åker du hem? följt av tystnad när dom ser hur jag liksom stelnar till och sen "hur känns det?" 

Looong day! Imorse drack jag inget kaffe till frukosten, största misstaget någonsin. Var trött i princip hela förmiddagen. Men som vanligt slarvar jag med sömnen också då jag oftast känner mig som allra piggast på kvällen. En dålig vana jag har haft sedan barnsben, då jag stannade uppe sent och mamma kom in i mitt rum för tredje gången och skällde på mig för att jag inte hade släckt lampan ännu. När hon gick ut tände jag lampan direkt och läste några timmar till i alla dessa hästböcker.. 

Idag har jag iallafall ridit Edelweiss, Phoenix, Minstral, Sunshine, Wink och Hannah. Ännu ett misstag att rida så mycket eftersom abstinensen kommer vara skyhög när jag kommer hem och inte har något att rida. Men jag ska jobba så mycket så att jag kan köpa min egen travare sen. (obs skämt) Ska inte hoppas på att vinna på lotto för det räknas inte. Vet inte varför jag alltid kommer in på sidospår när jag försöker skriva om min dag, iallafall ikväll följde jag med Alex till stallet och fick hoppa upp i sadeln igen, det var kul. Jag kommer inte sakna honom när jag flyger hem de 600 milen till sverige. (obs skämt) Ska ta vår båt, segla över atlanten nästa vår, segla in i ontario lake på något sätt och sedan bosätta mig i någon hamn tills jag hittar ett bra jobb och boende i toronto. Det skulle vara ett riktigt coolt äventyr, obs inget skämt. Livet är ju trots allt till för att levas.

Byter ämne och säger STORT grattis till min gamla syster som fyller 26 idag/imorgon!

I wish nothing but the best for you.

 

 

 

Idag började dagen som vanligt med att jag gick ut till "mitt stall" och gjorde morgonsysslorna där, tog sen in och ut ponnys från hagarna eftersom hovslagaren var här medan jag hjälpte Julie att bli klar i det andra stallet. Hjälpte Kirsten att bära in all packning i transporterna, tog en snabblunch och började packa min väska inför imorgon. Longerade Timber, red Wink och fick sen visa upp Chinook för en kund. Det är bland det roligaste med att jobba här - dels att få träffa nya människor men också att få rida såklart och försöka visa upp den bästa sidan av hästen (och sin egen ridning). Sen fick jag snabbt sätta igång med att fodra och ta in alla hästar innan lektionerna startade. Avslutade dagen med att putsa träns. Har hållit mig sysselsatt idag med andra ord.

Imorgon åker vi äntligen till Toronto och The Royal!!

Jag har slarvat. Med bloggandet. Men jag har faktiskt varit busy, och njutit av att träda in i rollen som chef över gården. Allting har gått bra dagarna då jag var ensam hemma, förutom en liten obehagskänsla under kvällarna eftersom jag är så mörkrädd. 

I fredags var jag på min första countrykonsert (@ Nashville North) och jag måste erkänna att jag verkligen börjar gilla countrymusik! Och så är det ju alltid speciellt att vara på en livekonsert och ännu mer speciellt med någon speciell vid ens sida. 

På lördagseftermiddagen pratade jag med bästa vän och jag saknar och behöver henne nog mer än vad jag hittills har insett. Jag behöver någon som kan hålla koll på mig och hon känner mig bättre än vad jag känner mig själv så. Vårt förvirrade samtal om resor, kärlek och hästar slutade med att jag fick ett hysteriskt skrattanfall tills jag började gråta och sen gnäggade hennes svenska hästar och mina kanadensiska ponnys och ville att vi skulle återgå till arbete. Jag satt upp och red ett dressyrpass och kunde känna någon slags mening med livet igen. 

Sen hade vi en jättetrevlig kväll uppe hos Kevin och Nikki's, drack en drink och hade ciderprovning och pratade om livet och allt. Dom kommer jag sakna!

 

Idag har det varit varmt som en sommardag, hela dagen!! Så skönt. Jag har bland annat hoppat Phoenix och ridit Edelweiss som har lärt sig galoppera nu wiho! Har tränat med Timber och putsat och polerat träns. Förberett inför imorgon då de åker till Toronto med en ponny och stannar till lördag. The Royal Agricultural winter fair är en av nordamerikas största inomhustävlingar, pågår i 9 dagar och allt från hästar till kaniner visas upp. Ser fram emot att kolla på dem stora internationella hoppklasserna, ibland kommer även svenska ryttare över för att tävla så kanske ser någon svensk på banan! Showen tar plats i en superstor arena downtown i Toronto, mitt i stan alltså! Jag åker dock inte ner förrän nästa onsdag. Fram tills på lördag är jag ensam på gården och får sköta om kaninen, marsvinet, hundarna och alla hästar. :-)   

Söndag: idag gick jag ut till stallet för att pyssla om Hannah och putsa träns. Efter det kom Alex och hämtade upp mig och vi åt lunch på världens bästa sushi-restaurang. Så glad över att äntligen få äta sushi haha!! Sen åkte vi och bowlade vilket inte är min favoritaktivitet men det var faktiskt kul ändå. Blir så arg när det går dåligt men jag vann några gånger så det var ok. Ikväll var vi i stallet och tog hand om hans häst innan det var dags att åka hemåt. 

Med andra ord har jag haft en väldigt lyckad Halloween-helg!

Saturday: Det ösregnade hela dagen i princip och jag kände mig så trött. Efter min sovmorgon tog jag hand om Hannah, myste med henne och bara njöt av tystnaden i stallet. Älskar att stå och pyssla med hästen tills hen glänser och se hur dem njuter av att få uppmärksamhet. På vardagarna har jag inte ens tid att borsta så jag får passa på på helgen när jag får göra det jag känner för! Sen städade jag mitt rum, gick ut o krattade löv och tog en promenad med hundarna. Ibland blir jag så rastlös och får panik när jag inte har någon uppgift som måste göras så jag försöker oftast hitta något att sysselsätta mig med så dagen ska gå snabbt. På kvällen var jag ensam hemma så då satte jag mig dock i soffan och bara slappnade av framför en film. Ja, efter att ha kämpat i 20 minuter med att få igång dvd,n för att slutligen inse att filmen var i svartvitt plus utan svenska subtitles såklart och i just denna film pratar den ena med en bred cowboy-accent dessutom. Men Brokeback mountain är ändå en av mina favoritfilmer så.

Sunday: Idag pratade jag äntligen med Stina efter vad som har känts som en evighet..

Efter lunch gav vi oss iväg på en uteritt, första gången sedan jag kom hit! Mötte även upp två vänner till dom på turen som pågick i nästan 2 timmar. Fin och solig höstdag! 

Måndag igen och nu har jag varit här i SJU hela veckor. Tiden går så otroligt fort. Jag är halvvägs igenom min resa och jag börjar känna mig hemma. Det gör mig livrädd. Det som jag hatälskar med livet är förändringar - man kan inte leva utan dom men det är så svårt att ta sig igenom i början. Att ta farväl av det gamla, rasera allt man har byggt upp och starta om från noll. Kind of. Jag kanske bara måste sluta se allt från ett dramatiskt perspektiv. Bara liksom acceptera att jag snart ska lämna det här stället (för alltid), lämna alla fina ponnys, den här fantastiska gården, tryggheten och inte minst människorna jag har lärt känna här. Livet är en stor gåta för mig, och kommer alltid att vara. 

 

Om jag ska beskriva mina dagar istället för att skriva om saker jag går och funderar på - hela förra veckan var toppen. Jag fick chansen att rida Hannah för första gången när jag skulle visa henne för kunder, dessvärre kom veterinären nästa dag och sa att hon måste ha fortsatt boxvila ett tag till pga hon har fortfarande en svullnad på det benet som opererades. Fick vara med och kolla när doktorn gjorde ultraljudsundersökning på benet vilket var ganska intressant. Snart kommer hon förhoppningsvis vara helt återställd vilket är bra för hon är helt klart min favorit av alla här. Precis min typ av häst. Och eftersom hon är till salu så önskar jag mig henne i julklapp. Min pappa tycker dock det är roligare att köpa hus än hästar. 

 

I lördags åkte jag och shoppade nya ridbyxor vilket var nödvändigt eftersom det är det enda jag använder om dagarna här så behöver en hel del! På eftermiddagen åkte "hela familjen" till Toronto och på vägen dit hämtade vi upp några vänner till Kirsten och Kilby. Vi åt tapas på en jättemysig restaurang downtown, sen gick vi vidare till en våning där Angelstone hade sin bankett. Alltså en tillställning med enbart hästfolk som gick omkring och minglade, drack champagne och tog emot rosetter. Kilby fick ta emot sportmanship of the year award. Good girl!! Kvällen blev faktiskt över förväntan, det var kul och trevligt! Älskar Toronto. Igår spenderade jag min lediga dag med Alex, det var också kul och trevligt. :-)